Det här programmet riktar sig till personer som är oroliga över sina sexuella impulser riktade mot barn och som har tittat på foton eller filmer av barn i sexuellt syfte under de senaste sex månaderna. Detta inkluderar personer som aldrig har utnyttjat ett barn sexuellt, men som är oroliga för sina sexuella impulser att göra det; personer som tidigare har utnyttjat barn sexuellt och som vill ha hjälp med sina tankar och impulser; och personer som aktivt använder sexuellt övergreppsmaterial på barn, eller har andra pågående problematiska beteenden och vill ha hjälp att sluta.

Från vår kliniska erfarenhet och tidigare forskning vet vi att ett sexuellt intresse för barn och användning av sexuellt övergreppsmaterial kan leda till olika former av svårigheter i livet, till exempel ångest och skam, svåra familjesituationer, rädsla för att bli avslöjad med mera.

Vi utvärderar två olika hjälpinsatser i forskningsprojektet Bridge: 

Mi Bridge: En serie om fem samtal som pågår under tre veckor med syfte att hjälpa deltagare att förstå mer om sig själva och sin önskan om förändring samt att underlätta för deltagare att komma i kontakt med den vård de behöver och önskar. Samtalen ges som anonyma  textbaserade chatsamtal. Mi Bridge bygger på den etablerade och väl beforskade metoden Motiverande samtal som har visat sig effektivt kunna hjälpa personer att uppnå önskade förändringar vid flera andra problembilder.

ReDirection: Ett självhjälpsprogram som består av fem moduler och som pågår under fem veckor. Programmet bygger på kognitiv beteendeterapeutisk metod och syftar till att hjälpa deltagare att minska sin användning av sexuellt övergreppsmaterial genom att få ökad förståelse för, och färdigheter att hantera riskfyllda sexuella tankar, känslor och beteenden. Vid behov under självhjälpsprogrammet och vid avslut har deltagarna möjlighet att anonymt chatta med en behandlare för att få stöd i arbetet med programmet. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en etablerad och väl beforskad metod, hjälpsam vid en rad tillstånd.  

Syftet med hjälpinsatserna är att hjälpa deltagaren att hantera sina känslor, tankar och impulser så att de kan upphöra med eller minska riskfyllda sexuella beteenden. Vi vill också stötta deltagare att söka mer hjälp om de önskar det. Hjälpsinsatserna syftar även till att hjälpa deltagarna att må bättre.

I den här kliniska prövningen jämför vi dem som genomgår hjälpinsats med en kontrollgrupp. Det innebär att om deltagare önskar och antas till studien har de lika stor chans att antingen delta direkt i någon av hjälpinsatserna Mi Bridge eller ReDirection, eller placeras på en väntelista i tre till fem veckor innan de kan påbörja hjälpinsatsen. Vilken hjälpinsats som deltagare erbjuds beror på hur de svarar på de formulär som ingår som ett första steg i studien. Under de tre till fem veckorna deltagare är placerade på väntelista kommer de att få förfrågningar om att fylla i veckovisa frågeformulär. Efter den tidsperioden får deltagare tillgång till den hjälpinsats de erbjuds. Den här processen används så att vi kan testa våra hjälpinsatser noggrant med god vetenskaplig metod.

Ja. Allt deltagande är anonymt och ingen identifierbar information om dig kommer att samlas in (tex. inga kontaktuppgifter, personnummer, adress eller IP-adress). Behandlingsplattformen är tillgänglig via TOR-webbläsaren. Onionlänk till plattformen: https://6wvybf7ub3xk5ow66wt7os3aovbzoo2eei6vjirvhvvkmqg4alnezzid.onion/sites/bridge

I de länder som medverkar i forskningsprojektet Bridge gäller olika lagar avseende anmälningsskyldighet. Beroende på vilket land behandlaren arbetar i gäller olika lagar.

Sverige: Om vi får information om ett identifierat barn som är i fara eller skadas så måste vi göra en orosanmälan till Socialtjänsten om barnet. Vi är också skyldiga att anmäla till Polisen vissa brott som är pågående eller å färde (dvs nära förestående) såsom våldtäkt mot barn och utnyttjande av minderårig för sexuell posering. När det gäller brott som redan har begåtts har vi rätt att anmäla till Polisen men vi är inte skyldiga att göra det. Vi är inte skyldiga att anmäla användning av övergreppsmaterial med barn (det som också kallas barnpornografi).

Tyskland: Vi måste rapportera pågående eller förestående brott i de fall där ett barns välbefinnande eller säkerhet hotas. På grund av en omfattande medicinsk tystnadsplikt har vi inte rätt att rapportera tidigare begångna brott. Vi är inte skyldiga att anmäla användning av övergreppsmaterial med barn.

Spanien: Vi måste anmäla tidigare begångna brott samt pågående och förestående brott, t.ex. sexualbrott som har begåtts i Spanien eller mot spanska medborgare. Vi måste också rapportera nedladdning, innehav och handel med övergreppsmaterial med barn i Spanien. Vi är ej skyldiga att anmäla annan användning av övergreppsmaterial med barn.

Tjeckien: Vi måste rapportera pågående och förestående brott, såsom våldtäkt och sexuella övergrepp. Vi är också skyldiga att anmäla övergrepp mot barn som har skett med syfte att producera övergreppsmaterial med barn. Vi är ej skyldiga att anmäla användning av övergreppsmaterial med barn.

Slovakien: Vi måste rapportera pågående och förestående brott, såsom våldtäkt och sexuella övergrepp. Vi är också skyldiga att anmäla övergrepp mot barn som har skett med syfte att producera övergreppsmaterial med barn. Vi är ej skyldiga att anmäla användning av övergreppsmaterial med barn.

Finland: Vi måste rapportera till Polisen när vi har anledning att misstänka att ett barn har utsatts för övergrepp, eller om vi får kännedom om andra begångna brott samt pågående och förestående brott. Detta inkluderar våldtäkt, grooming, trakasserier, koppleri och att uppmana ett barn att utföra sexuella tjänster. Vi är också skyldiga att anmäla spridning av och innehav av övergreppsmaterial med barn (inkl. att få tillgång till sådant material) samt dokumentation av ett barn som utför en sexuell handling.

Ja, plattformen är programmerad så att allt ska fungera bra även utan Javascript. Meddela oss gärna om du stöter på något som inte fungerar utan JavaScript.

Javascriptkoden som används på plattformen är dock intern, och används endast för att förbättra den visuella funktionaliteten, och att ha Javascript aktiverat när du besöker hemsidan förbättrar användarupplevelsen avsevärt. 

Efter att ha övervägt både riskerna och fördelarna med att ha en e-postadress kopplad till plattformen beslutade vi att göra det frivilligt för deltagarna att välja om de vill använda en e-postadress eller inte.

Fördelarna med att använda en e-postadress är bland annat att vi kan nå deltagarna via e-post för att påminna dem om att ta nästa steg i hjälpinsatsen. En annan fördel är att kunna hjälpa deltagarna med att återställa sina lösenord, om de skulle glömma sitt lösenord till plattformen. Det innebär att den person som väljer att inte lämna en e-postadress är ansvarig för att hålla sin inloggningsinformation säker, eftersom det inte finns något sätt att återställa lösenordet utan ett e-postmeddelande.

Det finns dock en risk att deltagaren kan identifieras genom att de använder e-post. Det är relativt svårt att skaffa en e-postadress anonymt. Att använda samma e-postadress för mer än ett ändamål, till exempel för Bridge och annan e-postkommunikation är riskabelt eftersom det gör identifieringen enklare om din information exponeras. Det är därför vi uppmuntrar deltagarna att skapa en e-postadress enbart för användning på den här plattformen.

En av de viktigaste och mest centrala aspekterna för oss är att hålla all information om våra deltagare säker. Alla potentiellt identifierbara uppgifter, såsom e-postadress (om en sådan används), chattar och svar på uppgifter lagras i krypterad form. Risken för identifiering utifrån de lagrade uppgifterna, även för någon med tillgång till uppgifter i en dekrypterad form, ligger inom deltagarens kontroll – genom att undvika att uppge identifierande uppgifter (till exempel i chattar), eller genom att undvika att använda en e-postadress som kan kopplas till en individ finns det väldigt lite information lagrad som kan möjliggöra sådan koppling. 

En information som lagras och som potentiellt skulle kunna leda till identifiering är tidsstämplar i databasen som anger datum och tid för en viss åtgärd, t.ex. när ett meddelande skickade eller när en uppgift besvarades. Dessa tidsstämplar skulle då behöva korreleras med andra data som på något sätt erhållits utanför plattformen och leder till en person. Vi anser att den risken är låg.

Plattformen har funktioner för att exportera data från studien till Excel-filer som lagras på den terapeuts dator som utför exporten. Endast terapeuterna/forskarna kan göra detta och kommer göra det i slutet av studien.

Det sätt data hanteras på efter att studien är avslutad påverkar den långsiktiga säkerheten för deltagarna. Data kommer att exporters från plattformen och sparas i godkända system på Karolinska Institutet som kräver tvåfaktorsautentisering och är säkerhetsklassade för att lagra känsliga persondata. Data kommer att delas med forskare i de samarbetande länderna, genom en tjänst som kräver tvåfaktorsautentisering som gör det säkert att dela och ta emot data från interna och externa användare. Data lagras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt den. Alla som hanterar denna data omfattas av sekretess, antingen via sin anställningsform eller via sekretessavtal som upprättats i enlighet med universitetets instruktioner. Data kommer användas till statistiska analyser, som kommer att publiceras och användas för att utvärdera effekten av behandlingen. 

Genom att använda Tor-webbläsaren för att ansluta till plattformen skyddas användaren från att spåras på nätverksnivå genom att IP-adressen inte kan kopplas till plattformens webbplats. Tor Browser stoppar också flera andra metoder för spårning på applikationsnivå.

Behandlare och administratörer använder tvåfaktorsautentisering (2FA) när de loggar in på plattformen. Den andra faktorn är att ta emot textmeddelanden till ett visst telefonnummer, ett per behandlare eller administratör. 

Maila oss gärna på projectbridge@protonmail.com.