Projektgruppen

Kristoffer NT Månsson, PhD, leg psykolog, Stockholms universitet, Karolinska Institutet. Kristoffers forskning kretsar kring hur hjärnan påverkas av internet-baserad kognitiv beteendeterapi (KBT) som ges till personer som lider av socialt ångest. I forskningen har man visat att man med hjärnavbildning kan förutspå vilka individer som kommer att bli bra av KBT på lång sikt. Utöver forskning sitter Kristoffer i styrelsen för European Association for Behavioural and Cognitive Therapies (EABCT). Om du har frågor om studien, vänligen kontakta mig på kristoffer.mansson[a]ki.se eller tel 070 5085082.

Professor Tomas Furmark ingår i en forskargrupp vid Institutionen för Psykologi vid Uppsala universitet som framförallt söker svar på frågor om hur farmakologisk respektive psykologisk behandling av ångestbesvär påverkar hjärnan. Tomas har forskat om social fobi och andra ångestbesvär under flera år vilket har resulterat i ett flertal vetenskapliga publikationer och avhandlingen "Social Phobia - From Epidemiology to Brain Function" år 2000. Han har bl.a. undersökt förekomsten av social fobi i allmänbefolkningen och använt hjärnavbildningstekniker för att ta reda på hur hjärnans aktivitet påverkas då man behandlar social fobi med antingen läkemedel eller kognitiv beteendeterapi.

Docent CJ Boraxbekk, MedDr, leder en forskargrupp inom ramen för Umeå center for Functional Brain Imaging (UFBI) och center for Demographic and Aging Research (CEDAR), Umeå universitet. Fokus är att förstå hjärnans plasticitet vid olika typer av intervention. I forskningen används olika former av hjärnavbildningstekniker såsom funktionell/strukturell magnetisk resonanstomografi (MRI) och positron emission tomografi (PET). Inom CJBs forskargrupp studeras både patientpopulationer och friska personer.

Professor Gerhard Andersson är leg psykolog och leg psykoterapeut och är pionjär inom området självhjälpsbehandling via Internet. Han är professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet samt Karolinska Institutet. Andersson har tidigare genomfört liknande studier (gällande hälsoproblem och psykisk ohälsa) med positiva resultat. I mer än 10 år har han i egenskap av forskningsledare samarbetat med flera kompetenta forskare vilket har resulterat i att Sverige idag är den ledande nationen vad gäller psykologisk behandling via Internet. Främst har arbetssättet utgått från kognitiv beteendeterapi som är en etablerad psykologisk behandlingsmetod med starkt stöd i forskningen.

Professor Håkan Fischer, Stockholms universitet. Jag är professor i biologisk psykologi och sedan första augusti 2015 även prefekt här vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Mitt primära forskningsområde är individuella skillnader i den neurobiologiska basen för emotionellt informationsprocessande, med särskild inriktning på åldrande, personlighet och könsskillnader.

Andreas Frick, PhD, leg psykolog, Uppsala universitet. Jag är del av en forskargrupp som studerar hjärnans funktion i relation till negativa affekter, bland annat ångestbesvär såsom social fobi. Detta görs med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker som fMRI och PET. Jag har en bakgrund som klinisk psykolog inom vuxenpsykiatrin och har tidigare forskat om kognitiva funktioner och neurodegenerativa sjukdomar.

Daniel Lindqvist är ST-läkare i psykiatri och MedDr vid Lunds universitet. Han disputerade 2010 på en avhandling kring biologiska mekanismer bakom självmord och depression, med särskilt fokus på inflammation och kroppens stressystem. Därefter har han varit postdoc vid University of California, San Francisco där han undersökt kopplingen mellan depression och cellulärt åldrande, bland annat genom att mäta längden av telomerer (ett protein som skyddar cellens DNA mot skada) och aktiviteten av telomeras (ett enzym som anses ha en cellskyddande effekt).

Catharina Lavebratt, PhD, är docent i medicinsk genetik vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och leder forskargruppen Neurogenetics tillsammans med professor Martin Schalling, som ligger i Centrum för molekylär medicin vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Hennes forskningsintresse är att förstå molekylära mekanismerna bakom psykiatriska sjukdommar vilket möjliggör bättre diagnos, prevention och mer individualiserad behandling.

Gustav Nilsonne, MedDr, är forskare vid Stockholms Universitet och Karolinska Institutet. Han arbetar med kognitiv neurovetenskap och använder hjärnavbildning och andra tekniker för att förstå samband mellan hjärnfunktion och andra faktorer som t.ex. sömn, läkemedelsbehandling och immunsystem.

Intervju

Björn von Gegerfelt, psykologkandidat, Karolinska Institutet. Jag har gjort min praktik på Beroendecentrum i Stockholm. Vid sidan av studierna arbetar jag extra som mentalskötare. På fritiden tycker jag om att spela saxofon, lyssna på jazz och kolla på sport.

Markus Söderqvist, psykologkandidat, Karolinska Institutet. Jag har tidigare arbetat som forskningsassistent för en minnesstudie och inom psykiatrin som mentalskötare. På fritiden spelar jag elgitarr i ett band och sysslar gärna med klättring.

Johanna Motilla Hoppe, doktorand, leg psykolog, Uppsala universitet. Jag är legitimerad psykolog med KBT-inriktning anställd vid Akademiska sjukhuset samt är doktorand på institutionen för psykologi vid Uppsala universitet. Min forskning inriktar sig på social ångest, men jag är även intresserad av att förstå hur svårigheter att reglera känslor påverkar olika aspekter av psykisk ohälsa. För övrigt undervisar jag på psykologprogrammet vid Uppsala universitet i kurserna Psykiatri och Utredningsmetodik.

IT/Teknik

George Vlaescu är IT-systemförvaltare vid Linköpings universitet och ansvarar för de tekniska delarna av projektet. George svarar på frågor som rör webbsidor, enkätsystem och kontakthanteringssystem.